Om farliga floskler
Några typer av floskler som jag helst skulle vilja slippa och tänker fortsätta att raljera över när det dyker upp:
Floskler som skapar, underblåser eller förenklar konflikter
Påståenden om att det finns en (stor?) konflikt mellan äldre och yngre lärare. Mellan lärare som vill utvecklas och lärare som vill ha det som på trettiotalet. Kan de leda till annat än fördomar och skapade konflikter?
Att lärare har olika syn på pedagogik och vart skolan ska utvecklas är en sak – det är bra och ska uppmuntras. Att istället för att se detta som en positiv självklarhet som leder till diskussioner och nya tankar är oerhört farligt. Börjar alla lärare hålla med varandra så närmar vi oss en sekt - och det är garanterat dåligt.
Vi har olika åsikter – det betyder inte att det finns en konflikt, eller att de som inte tycker jag är obegåvade, konstiga, flummiga eller bakåtsträvande. Det betyder att det finns en grund för diskussion där alla kan utvecklas. Lyssna på dem istället – de kanske är du som har fel?
Floskler som underblåser lärarföraktet
När rektorer, lärare och lekmän insinuerar direkt eller indirekt att lärare inte försöker se alla elever, vill utveckla sin undervisning, sitter fast i ett stelt tänkande, inte förstår att elever lär olika, inte vet att mobbning är förkastligt, inte vill se svårigheter, inte förstår att samhället inte kräver samma kunskaper idag som förr (som om det var lärarna som satte kursinnehållet) etc. Så underblåser de fördomar om lärare. Effekten för lärarkåren är att dess status sjunker. För elever och föräldrar att deras förväntningar sjunker vilket kan bli självuppfyllande. För skolväsendet i stort betyder det att resultaten sjunker.
Lärare i gemen gör allt vad de kan och hinner för att hjälpa elever. Om de inte lyckas beror det vanligen INTE på okunnighet eller bristande vilja utan på yttre faktorer som tidsbrist, stress till följd av misstro, osäkerhet om framtiden. En fråga att ställa i sammanhanget: Är läraruppdragen möjligt ens i teorin?
Det finns givetvis olämpliga lärare. Ta diskussionen med dem i enrum istället. Vågar du inte det – var tyst! Men generalisera inte utifrån vad du tror och gissar om vissa kollegor. Eller vad du hör eleverna berätta. De bästa lärarna jag haft hatade jag när jag gick i skolan. Många av de lärare som påstås vara ”konservativa och förändringsobenägna” har väldig bra argument för sina ståndpunkter. Lyssna på dem och bemöt dem istället – klarar du inte att bemöta deras argument finns det kanske något lära…
Floskler om framtidens skola (aka jag har inga argument så jag hävdar att det kommer bli bra i framtiden)
Varje gång någon nämner framtidens skola så är det för att vill motivera något annat. Ofta dyra datorinköp, oprövad resurssparande pedagogik eller att slippa jobba med tråkig kunskap.
Om framtiden vet vi inte något så vi kan omöjligen bygga en skola för den idag. Att påstå att framtidens skola kommer kräva annat än dagens skola eller att den kommer att kräva si eller så av den och den kunskapen är bara rena gissningar av folk som borde använda sina resurser bättre.
Det vi kan göra är att titta historiskt på vad som i alla tider varit gällande hårdvaluta. Tyvärr hamnar vi då i klassiska bred bildning och utbildning. Ingenting tyder på att en bred bildningsbas för första gången i historien kommer att bli något negativt inom överskådlig framtid.
Så, istället för att låssas som att vi vet vad som kommer att behövas i framtiden. Se till att hjälp eleverna att lära sig så mycket som möjligt om nuet – sen låter vi dem bygga framtiden med sina kunskaper om nuet.
Lyssnar vi däremot på framtidens skola-floskelraparna så kan vi hamna precis var som helst. Visst kanske hamnar det rätt men frågan är:
Om någon 1990 hade sagt vi bör förbereda eleverna för framtiden genom att lära dem skriva sökord på tangentbord för att genom ett kommersiellt bolags sökmotor söka genom ett världsomspännande nätverk där vem som helst kan lägga upp vad som helst. Vem hade trott på vederbörande? Och hade det varit lämpligt att gå på just den gissningen och anpassa undervisningen efter det?
Jag påstår att till och med nu, när vi står med facit i hand, hade den lärare som lyssnat på det ovan nämnda oraklet begått ett brott.
Så – har du något du vill förmedla. Vill du utveckla pedagogiken, lära ut nya saker etc. Gör det då med argumentet att eleverna lär sig mer och bättre – inte att det här kommer att vara gångbart i framtiden. För, vi ska inte bygga dagen skola på dina eller någon annans gissningar om framtiden. Okej?
Men. Om syftet med floskeln bara är att väcka tankar? Behöver inte alla lärare tänka till ibland?
Tänker man inte till ibland utan att ha läst en floskel på Twitter eller Facebook så är kanske inte lärare rätt yrke. Frågan om det finns något yrke för någon med en sådan blockering i hjärnan.
Och vad väcker man för tankar om man berättar självklarheter för folk mer att man framställer sig själv som en som nedvärderar sin omgivning?
Om en chef för ett taxibolag skulle gå ut och twittra att ”En god taxichaufför trycker alltid ner kopplingen innan han växlar.” eller ”En professionell chaufför kör inte mot enkelriktat” etc. så skulle man nog reagera. Det finns chaufförer som kör mot enkelriktat. Det händer alla att gnisslar till i växellådan ( i alla fall mig). Frågan är bara vilken tilltro chefen visar sin personals professionalism.
Det är inte uppmuntrande att bli skriven på näsan. Det är uppmuntrande att bli uppmuntrad – och det är en väldig skillnad.
